v.29

Galet så tiden springer...som jag alltid verkar säga. Men så är det verkligen!
11 veckor kvar kan man säga, och det lär ju gå jädra snabbt!

Rädsla inför förlossningen börjar komma krypandes nu. Smärtan är det jag minst oroar mig för, jag menar, alla vet ju att det kommer att göra SVINONT. Så inga frågetecken på den fronten.
Men allt annat då? Allt som kan hända, och förmodligen kommer att hända, när man ligger där och trycker.
Alla dessa pinsamheter som alla säger är helt normalt...?
(man bryr sig inte om allt det där när man väl ligger där, det ända som ju spelar någon roll är att få ut barnet)

Herregud, jag rodnar varje gång jag står i kassan och ska betala bebiskläder. Inte för att jag skäms för att jag är gravid och ska ha barn, ABSOLUT INTE...bara det att det känns inte som att det händer mig, känns bara som att det är på låtsas, och då skäms jag...typ.

Nää, jag grubblar nog för mycket.
Längtar iallafall ihjäl mig tills den lilla kommer! Jag är överlycklig att detta händer mig. För det trodde jag aldrig.
Lika som jag aldrig trodde att det va till för mig att få körkort, så är det inte till för mig att jag ska bli mamma.
Knasig jämförelse, jag vet, men jag får nypa mig i armen varje dag för att se så att jag inte bara drömmer. =p
Jag ska verkligen bli mamma! Jag ska få min egna familj tillsammans med min älskling!
Obeskrivligt underbart!!!


Och stjärnan på min himmel är den underbara killen som kommer att bli världens bästa pappa, Rickard...underbara människa!!!

Bebis är mer än välkommen nu, längtar!!!!











Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag förstår precis hur du känner med "rädslan" inför förlossningen, jag kände likadant. Jag blev tipsad om en bok som heter "Att möta förlossningssmärtan" av Gudrun Abascal och den hjälpte mig verkligen! Sen frågade jag väldigt mycket, lyssnade på vad alla hade att berätta. Även där det inte hade gått alldeles jättebra.



Det funkade för mig, och jag var förberedd på vad sugklocka, akut snitt, bristningar och andra grejer kunde innebära. Jag tror det hjälpte mig otroligt mycket när jag skulle hantera tiden efter förlossningen eftersom den inte direkt var ett skolboksexempel för att uttrycka det lite fint.



Men Julia mådde bra och jag har bara positiva upplevelser från själva förlossningen. Det kommer gå jättebra! Du kommer klara det bättre än något annat, det är onekligen det absolut häftigaste man kan vara med om!



Är det något du undrar så fråga, jag svarar på allt :) Kram!

2010-12-27 @ 23:41:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0